Tillit är nyckeln till framgång.

Var moralen bättre förr?

De flesta verkar tycka att folk var ärligare, vänligare och mer pålitliga förr. Men är det verkligen så? Nej, hävdar Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Det är en illusion att samhället har drabbats av moraliskt förfall. Flera studier som har gjorts sedan 1949 visar att uppfattningen om den allmänna moralen är konstant över tid. Vårt selektiva minne tenderar att minnas det glädjande och glömma bort det som är jobbigt. Dessutom bidrar människans nedärvda instinkt till att vi ser förändringar som hot. Detta i kombination med att vi konstant matas med negativa nyheter, ger oss en förvrängd världsbild.

Om vi nu är programmerade till negativt tänkande och har uppfattningen att den allmänna moralen blir sämre, hur ska vi hantera en utveckling som går mot flexiblare arbetsformer och ökat självledarskap? Och hur ska vi bli bättre på att se framsteg och dra rätt lärdomar?

Avskaffa utvärderingshysterin
Trots att tillitsbaserat ledarskap har varit på agendan länge, visar studier att organisationer går mot ökad styrning och kontroll. Mer ska mätas, utvärderas och dokumenteras. Chefer behöver i högre grad lita på sina medarbetares omdöme och professionalism, och våga avskaffa kontrollrutiner som inte tillför värde. Ledare måste på riktigt ha ett synsätt som främjar självledarskap, vilket bygger på en genuin tro på medarbetarnas egna förmåga att fatta rätt beslut.

Nya kompetenser allt viktigare
Organisationer som bygger på tillit och frihet är också bättre rustade att ta till sig den nya tekniken. AI, rätt använd, kommer drastiskt att ändra våra arbetssätt. Vi kan se fram emot ett hälsosammare och roligare arbetsliv om organisationer vågar dra nytta av algoritmerna och låta medarbetare specialisera sig på kompetenser som kreativitet, omdöme och kritiskt tänkande, dvs. att låta fakta och inte åsikter forma vår världsbild. Det kräver träning att kunna tänka om när nya fakta ligger på bordet och mod att erkänna att man hade fel.

Testa olika arbetsformer
Pandemin har gett oss lärdomar, men ledare har ännu inte knäckt koden kring hur hybridarbete ska organiseras. Det finns inga standardlösningar. Vi behöver omfamna heterogeniteten och mångfalden i medarbetares preferenser vad gäller arbetssätt och arbetstider. Satsa på att skapa en arbetsplats dit medarbetarna vill gå, inte bara måste. En arbetsplats där individen blir bekräftad för sin kompetens och tar del av andras. Kvantitativa studier visar dessutom att vi över tid har blivit bättre på att samarbeta.

Experimentera mer
Kreativitet föds ur ett mer experimenterande och utforskande arbete. Att medarbetare får möjlighet att testa nya idéer. Varför inte införa så kallade skunk works, där medarbetare avsätter en viss procent av sin arbetstid till helt andra saker än vad som ingår i rollbeskrivningen. Många idéer kommer att falla platt, medan andra kommer att generera nya koncept, tjänster och produkter.

Skapa arbetsro
Lika påfrestande som det kan vara att sortera i det allmänna nyhetsflödet, lika energikrävande är det som medarbetare att bli bombarderad med ny information om projekt och initiativ som ska implementeras. Ge istället organisationen arbetsro och större frihet att ägna sig åt det de bedömer som värdeskapande.

Dagens fråga besvaras av Andreas Bergh: Varför upplever folk att det var bättre förr?
Lyssna på svaret.

Lästips:
Svenska Dagbladet, Den envisa idén om ett moraliskt förfall.

Boktips:
Två filter. Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig. Andreas Bergh
Hjälpas åt. Om människor och marknader. Andreas Bergh, Ola Skogäng

Podtips:
Bergh & Wernberg.